Namngivningsfesten blev helt, helt underbar

Är så glad och varm i hela kroppen idag. Namngivningsfesten blev en fest fylld med värme, kärlek och glädje tillsammans med alla våra allra bästa, vår familj och finaste vännerna. Vi hade inte kunnat önska den på något annat sätt. Och det känns så BRA att vi har firat S och J på detta sätt. Cermonier är viktiga för livets viktiga skeenden och om man inte vill ha kyrkans får man göra egna.

Så här gick vår namngivningsfest till:

Alla välkomnades med bubbel, med eller utan alkohol (det är verkligen så mycket trevligare med alkoholfritt bubbel än vatten för de som kör, är gravida eller av annan anledning väljer att avstå från alkohol).

När alla samlats välkomnade maken alla, sa att vi var särskilt glada att just de var hos oss denna dag eftersom de alla vet hur mycket vi har kämpat för att S och J skulle komma till oss. Han berättade sedan hur vi tänkt oss cermonin och festen.

Därefter läste jag en dikt av okänd författare (tack igen Kapybaran) som jag skrivit om lite för att den skulle passa för S och J.

Vi har en gosse i vår famn
en son som nu har fått sitt namn.

Hela vår värld har skakats om
sen du ditt lilla knytte kom
- med stjärneögon, små händer,
liten mun och inga tänder
skratt och skrik och leeenden
- vi följer dig i alla skeenden.

Vi har en dotter i vår famn
en tös som nu har fått sitt namn.

Kärlekslycka vi i tösen ser
när hon mot oss i sömnen ler
För oss är du ett under
av glädje fylls vi många stunder.

Vi lovar att ge er allt vi kan
av stöttning på er väg fram
Vi vill som far och mor
ge gränslös kärlek, trygghet stor
- men även kunskap inför färden
ut i den stora vida världen.

Jag grät redan under andra versen, men lyckades ändå fullfölja dikten. Maken berättade sedan vilka namn vi valt till S och J och varför vi har valt de namn vi valt. Därefter berättade han vem vi valt som fadder, varför och vad vi förväntar oss av honom.

Därefter läste jag ytterligare en dikt "Du älskade barn" av Jessica Marie Nilsson (även den redigerad att fungera för tvillingar) och grät lite till.

Så kom ni då till oss
ni älskade barn
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.

Ni ler så ni strålar,
er själ lyser klar,
ni fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar,
er hud och er doft,
så underbart skapat allting.

Ert liv skall vi följa
och finnas för er
och dela er glädje och sorg.
När skuggorna hotar er solsken,
är vi er tryggade borg.

Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Två barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara

Därefter avslutades ceremonin med en skål och ett fyrfaldigt leve för S och J. Huvudpersonerna satt glada och tysta i vår famn hela cermonin och kräktes bara lite diskret vid var sitt tillfälle.

Sen blev det fest med mer bubbel och matiga snittar. De blev faktiskt mycket bra (om jag får säga det själv), marinerade kycklingfiléskivor med kronärtskockspesto på baguette, mini citronköttfärspannbiffar med tomatröra på baguette, rökt lax med avokadoröra på rågbröd och potatishalvor i ugn med creme fraiche och rom. Därefter kaffe, mandelmarängtårta med dajmströssel och tryffeltårta. För den som undrar kan jag meddela att 220 snittar är på tok för mycket till 20 personer, tror 150 hade varit mer lagom. Svårt det där med mängder till många.

Till kaffet öppnade vi paketen och min bror, S och J:s fadder läste högt ur sin dagbok från dagen då de föddes. Mer tårar och mer glädje. Finaste bror.

Så fantastiskt fint blev allting. Det kändes så rätt, så mycket vi. Så mycket vår familj. En lycklig dag. Maken avslutade dagen med att innan vi skulle somna lyckligt konstatera, jag älskar er så mycket, ni är mitt allt. Finaste älsklingen.

Nu kommer mamma om en halvtimme för en hel dags mys. S och J sover sin förmiddagslur (även om jag hörde misstänkt joller därinnefrån för någon minut sedan) och jag sitter här och bloggar lite med en kopp te vid min sida. Livet kan inte bli mycket bättre just nu.