Så har ännu en vecka gått. Är lika glad varje gång som jag kan bocka av ännu en vecka. Småttingarna rumsterar om massor inne i magen och extra mycket dessa dagar. Kanske för att jag sitter still hela förhandlingsdagarna.
I morgon ska vi till läkaren och barnmoskan för att kolla livmodertappen första gången och sen ska väl hon kolla värden m.m. gissar jag. Jag kan inte låta bli att oroa mig och bli nervös inför varje besök. Blir så trött på mig själv. Vi tänkte i alla fall försöka snika till oss ett UL även denna gång och bara för att se om de kan se vad h*n är för kön. Fräckt, men försöka kan man ju alltid och det är så frustrerande att inte veta vad vi ska tänka på h*n som - nu när vi vet att den andra småttingen är en kille.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jaha, så ni vet att det är en kille! Det har jag missat. Vecka 23 redan...vad det tickar på. Spännande, spännande.
Det är så fantastiskt när man börjar fundera på det. Att där bor två människor!!
Otroligt.
Och vad fort tiden går!
Kram på dig.
Skicka en kommentar