torsdag 6 december 2007

Oron vägrar ge sig

Igår fick jag panik. Helt utan anledning. Det kändes bara så hopplöst att aldrig bara få vara glad och inte behöva vara orolig hela tiden. Inga konstiga symptom att oroa mig över. Bara orolig ändå för att allt inte ska gå bra.

Jag ringde till barnmorskan och grät. Hon är så bra. Hon sa att det är vanligt att vara orolig dessa veckor innan man börjar känna sparkar och att om jag kände mig så orolig så kunde jag få komma dit redan idag och se att de mår bra. Superskönt. Fast oroligt. Vill bara ha varit där och fått se att allt ser bra ut.

1 kommentar:

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Gå dit så ofta du bara behöver! Bra att du har en så klok barnmorska.

Jag var orolig hela tiden, men det blev klart bättre när jag kunde känna sparkar, och ännu bättre när bebisen var så stor att det gick att kommunicera med den, alltså så att jag fick respons om jag tryckte på magen.